Elisabeth Bergstrand-Poulsen

 
 
 

Staty

En bronsstaty blir till

- från idé till verklighet.


Statyn "De två väninnorna", Elisabeth Bergstrand-Poulsen och Gertrud Lilja, började som en idé, en tanke. Tanken fick fäste i huvudet på en bildhuggare, som gjorde en liten prototyp i keramik, 30 cm hög. Bildhuggaren heter Niels Elley, Eringsboda. Den lilla prototypen gillades. Bildhuggaren fortsatte sitt verk genom att skapa en gipsmodell i full skala, 120 cm hög. Gipsmodellen vann mångas hjärtan och en insamling av pengar till bronsgjutning påbörjades. När målet var i sikte, transporterades gipsmodellen till en konstgjutare. Konstgjutare är Cornelis van Dijk, Jäderås Konstgjuteri, Tingsryd.















På konstgjuteriet påbörjades arbetet enligt metoden "Cire perdue". "Cire perdue" är franska och betyder förlorad vax. Det är en metod för att gjuta skulpturer i metall t.ex. brons. Metoden går kort ut på att en positiv vaxmodell tillverkas. Vaxen bäddas därefter in i en eldfast formmassa. När formmassan torkat värms formen och vaxen smälts ut. I hålrummet efter vaxen hälls smält brons. När bronsen stelnat och kallnat slås formen sönder och metallen retuscheras och patineras.

Gipsmodellen måste alltså först överföras till vax. På originalet görs därför en form, som vaxen kan gjutas upp i. På kroppen blir det en flerdelad gipsform och på huvudet, som är mer komplicerat, en gummiform. I formarna gjuts och  penslas ett lager vax. Tjockleken på vaxen blir samma som tjockleken på den färdiga bronsen. Det brukar ligga på c:a 1/2 cm. Stora bronser är alltid ihåliga. Vaxdelarna från de olika formarna smälts ihop med hjälp av en lödkolv. Ytor och skarvar retuscheras, vilket går betydligt lättare i vaxen än i bronsen.

Så är det dags för den eldfasta formen för brons. Vaxerna doppas först i en flytande keramik. Direkt efter keramiken strös en sand på. Sanden består av eldfast bränd lera. När detta lager torkat, läggs ytterligare lager på, tills formen får styrka nog att hålla för bronsen. När formen torkat, värms den upp och vaxen smälts ut. Den går förlorad (franska "perdue"), därav metodens namn. Keramikformen ska nu brännas i c:a 800 C.

Sen är det dags för själva gjutningen. Bronsen smälts i en degel och värms till nästan 1200 C och hälls i den heta formen. När bronsen stelnat och kallnat, slås formen sönder. Alla skavanker slipas och filas. Delarna avblästras. Sedan svetsas delarna ihop och skarvarna slipas och ciseleras. Med hjälp av värme och kemikalier får ytan sedan sin slutliga färg. 

Källa: Björn Jäderås Konstgjuteri hemsida













    


Det blev en natursten som sockel. Och det passar så bra! Elisabeth och Gertrud växte upp i det småländska, stenrika landskapet. Som kvinnor hade de små möjligheter till utbildning och yrkesliv. Men de lyckades ta sig fram och ville dessutom dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper inom konst och litteratur. Redan när stenen lades på plats jämte guldgrävarstugan 2 maj, samlades skolbarnen vid staketet och undrade vad som stod på. Efter 20 maj kommer de att se Elisabeth och Gertrud varje dag och bli påminda om värdet av att läsa böcker och måla tavlor. Vandrarhemsgästerna kommer också att få ett varmt mottagande av våra väninnor och genast ställa sig frågan: Vilka är de där? Och vi får alla vara beredda att svara!

Annika Hjalmarsson














GERTRUD OCH ELISABETH

VÄNINNORNA FRÅN LÅNGASJÖ.

Gertrud Lilja 1887-1984 och Elisabeth Bergstrand Poulsen 1887-1955


Två kvinnor, som, genom sina livsverk,

visat vägen till konst och litteratur.


Bildhuggare:  Niels Elley, Eringsboda

Bronsgjutning: Cornelis van Dijk,

Jäderås Konstgjuteri, Tingsryd

Montering: Bo Sunesson, Långasjö


Sponsorer:

Sparbanken Eken Långasjö

Emmaboda Kommun

Långasjö Sockens Hembygdsförening

Familjerna Bergstrand i Sverige

Familjen Bergstrand-Poulsen i Danmark

Emmaboda Pastorat

Geijer Skog AB

Långasjö Sockens Naturvårdsförening

EBP-sällskapet

SPF Emmaboda

Privatpersoner


Invigd 20 maj 2018.